2018 > 11

- Ibland skriker dom saker som jag inte förstår, säger hon. Och så kan dom vifta ilsket med armarna och bli arga när jag inte fattar vad dom vill.
- Så, vad gör du vid sådana tillfällen? undrar jag.
- I början blev jag ledsen över att jag kanske inte förstår språket så bra. Men efter ett tag lärde jag mig att att det inte alltid är det viktigaste vad som sägs. Utan hur man gör. Nu för tiden vet jag vilka gamla som blir frustrerade och arga över något, så då sätter jag mig bara nära, nära intill -så här - och säger att jag lyssnar.
- Hjälper det i sådana situationer?undrar jag vidare.
- Ja, oftast, svarar hon. När jag stannar kvar tills det blir lugnt och själv bara sitter tyst och nära så brukar pratet komma lättare. Vi förstår varandra bra känslomässigt, med respekt. Sedan kan vi kanske prata. Det får ta den tid det tar.

Det är avstämning tillsammans med undersköterskor på praktik inom äldrevården. Varierade erfarenheter redovisas och vi reflekterar tillsammans över förhållningssätt människor emellan - oavsett levnadsbakgrund.

Ett givande, samtal med öppna perspektiv som kanske kan passa in i det sociala omsorgssystemet, befolkat av våra närhetsberoende gamla.

 

Läs hela inlägget »

Varje individ har sitt unika fingeravtryck. precis som varje människa är unik. Hela människan.

Jag har en fascination för händer, särskilt sådana som har varit med ett tag. Händer med livserfarenhet.

Vad har de varit med om? 
Kanske har de förlöst nya små människor, byggt broar eller kanaler, vårdat sjuka, skött hem och barn, skrivit böcker, frambringat musik ur instrument, skapat livsinnehåll för andra...

Har de tillbett olika högre makter  för vägledning och tröst ?


Mötet med händer känns lika angeläget som mötet med blickar, minspel, ord...

Mötet händer emellan ska vaea respektfullt. En tryckning. En smekning. En förtroendefull stund, tillsammans omslutna.

Min fascination för händer består. Ännu finns tid för fler möten.

 

Läs hela inlägget »

- Joo... Jovisst!
Jag har arbetat med barns och ungas uppväxtvillkor i hela mitt liv. Det som har fått mest utrymme är deras förskole- och skoltid och vid sidan av de mätbara kunskapsresultaten har insatser för socialisering, kommunikation och trygghetsfrågor engagerat mig mest.

I det arbetet är det lätt att se tillbaka på sin egen skoltid -nu för väldigt länge sedan - på medarbetarnas och vårdnadshavarnas syn på dessa frågor.  Har man som jag tillgång till generationen före mig, från den analoga tiden, så finns det mycket att lära om de gamlas syn på vad som fostrat dem, danat dem till vad de blivit och är, och vilka värderingar som styrt deras liv.

De representerar en kulturskatt av information och kunskap som idag riskerar att gå förlorad i vårt effektiviserade levnadstempo, långt före all mångfald av fake news. Att kommunicera ett kulturhistoriskt arv kan vara svårt att åstadkomma om ingen -eller  bara några få - har tid att lyssna. Att känna. Att ta emot goda råd för att få perspektiv på sin egen framtid och för kommande generationer.

Därför ser jag ingen motsättning i att arbeta med våra gamla, de inte längre köpstarka och utvecklingsbara för samhällsnyttan, eftersom vi tillsammans har barndomens erfarenheter att kunna dela med oss av.  Och längtan efter att få utrymme - annat än enbart som vårdobjekt.

Precis som i arbetet med barn och unga blir den personliga kontakten med den människa man möter i beroendeställning särskilt viktig.  Inlevelseförmåga och tid för varsamhet i umgänget sätter tiden på prov.

Den gamla, analoga människan vet att uppskatta närvaro och personligt bemötande. Det är lättare att förstå än "det digitala".

Om nu redan förskolebarnen ska introduceras i den digitala tekniken "för att inte komma efter i världsutvecklingen", ser jag en möjlighet att få ta vara på och sprida analoga begrepp som sinnen, känslor, bemötande med de gamla, analoga. Kanske kan det finnas utrymme för nästa generation att förstå värdet av rätten att få vara människa.

Det kutlurarvet kan man värna inom äldreomsorgens olika verksamheter.
Så jag tar steget vidare från grundskolan till äldreomsorgen.

Är ju kulturarbetare.

 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar